söndag 19 november 2017

Motion om att införa akutläkare

Häromveckan lämnade Malin Sjölander och Lennart Hellström in en motion om att införa akutläkare,


"Akutsjukvården är en central del av vårt välfärdssamhälle. De flesta har upplevt en akutmottagning, en plats där ingen vill vara, men när vi väl behöver den är vi tacksamma att den finns. Cirka 90 % av alla människor kommer någon gång att behöva uppsöka en akutmottagning. Akutsjukvården är allas angelägenhet.

Att arbeta i en så komplex och avancerad miljö som en akutmottagning kräver naturligtvis en särskild kompetens. Det kräver en hög kompetens för att hantera svårt sjuka på ett säkert och kvalitativt sätt med människans komplexitet som utmaning. Att bedöma och prioritera situationerna på en akutmottagning kräver en flexibel och handlingskraftig ledarroll samt stor erfarenhet. Personalens beslut påverkar patienternas öde, samhällskostnader och väntetider. Den stora utmaningen är att ge alla patienter rätt vård i rätt tid.

En kvalitetssäker akutmottagning kräver långsiktigt arbete för att bygga upp kompetensen inom akutområdet. Det är då inte optimalt med roterande bemanning.

Vi vill därför införa en ny personalkategori, akutläkare. Akutläkare är läkare med specialistutbildning i akutsjukvård, det vill säga förmåga att snabbt och effektivt bedöma och behandla akut sjuka och skadade patienter oavsett var i kroppen symptomet sitter.

 
Utifrån detta vill vi föreslå landstingsfullmäktige besluta,
att                 hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa akutläkare som ny personalkategori."

onsdag 25 oktober 2017

Vår budget år 2018-2020

Idag har vi, tillsammans med övriga allianspartier, presenterat vårt budgetförslag för år 2018-2020. Vi satsar, utöver majoritetens satsningar, 45 miljoner kronor, se nedan för en specificerad lista över våra viktigaste satsningar.


  1. Hälsovalet, primärvårdens vårdvalsmodell: 15 Mkr.
    Bättre bemanning och lättare få fast läkarkontakt, mer vård på din hälsocentral istället för på sjukhuset, längre öppettider.
  2. Bättre anställningsvillkor: 14 Mkr.
    Trohetsbonus till trotjänare, använda hyrbemanningspengarna till att anställa mer personal och skapa bättre arbetsmiljö, indirekt kortare vårdköer och säkrare vård.
  3. Vårdval inom Första linjens psykiatri: 4 Mkr.
    Fler aktörer och bättre förutsättningar att minska psykiska ohälsan. Psykiatrin blir mer lättillgänglig.
  4. Förebyggande hälsoundersökningar och folkhälsoarbete: 3 Mkr respektive 1 Mkr.
    Erbjuda 40-, 50- och 60-åringar hälsosamtal. Stötta kommunerna mer i folkhälsoarbetet. Fler förebyggande insatser minskar behovet av dyrare sjukvård i ett senare skede.
  5. Filialersättning och äldrevårdsmottagningar 3 Mkr.
    Bättre förutsättningar för fler vårdmottagningar på mindre orter och mottagningar där våra äldre får lite extra ”service”.
  6. Bättre tillgänglighet på 1177 Vårdguiden: 3Mkr.
    Det ska lätt att komma i kontakt med 1177, man ska få svar snabbare, och de ska kunna hjälpa patienterna med tidsbokningar.
  7. Införande av bedömningsbil 2Mkr.
    Bemannas med sjuksköterska och avlastar ambulansen och akutmottagningarna genom att komma hem till människor, göra enklare vårdinsatser och lotsa dem rätt i vården. Kan minska besöken på akuten med upp till 25 procent.
  8. Bättre företagsklimat. Förutsättningen för att vi ska få mer resurser till satsningar som ovan – att fler jobbar och betalar skatt. Handlar om ett batteri av åtgärder, som infrastruktursatsningar, stärkt kompetensförsörjning och samverkan med starka näringar i länet.

onsdag 13 september 2017

Ambulanshelikopter räddar liv


- Alla ska ha rätt till jämlik akutvård. En regional satsning på ambulanshelikopter kommer att rädda liv, säger oppositionsrådet Malin Sjölander (M).


Kristdemokraterna har lagt en motion till landstingsfullmäktige i Kalmar län om införande av en ambulanshelikopter i samarbete med Sydöstra sjukvårdsregionen där, förutom länet, både Jönköpings län och Region Östergötland ingår.
- Kalmar län är stort till ytan, precis som exempelvis Dalarna som ju har ambulanshelikopter. Det är långt till den högspecialiserade vården i Linköping och Lund för tidskritiska transporter och en helikopter kan ge dessa patienter bättre chans till överlevnad, menar Malin Sjölander.


Motionen vill att sjukvårdsregionen där Kalmar län ingår ska ansluta sig till Svensk Luftambulans som grundades av Värmland, Dalarna och Västra Götaland i syfte att bedriva akutsjukvård med ambulanshelikoptrar. Verksamheten har rönt stort intresse i hela landet och har resulterat i mer jämlika förutsättningar för akutsjukvården. Idag saknas ambulanshelikopter söder om Örebro, men nu hoppas både moderater och kristdemokrater att det ska kunna ge samma goda resultat i Kalmar län.
- Detta kan bli en mycket viktig kompetenshöjning av hela akutsjukvården eftersom även vägambulanserna kan få tillgång till läkartillgänglighet via helikoptern. Läkare på plats hemma hos patienten eller på olycksplatsen gör skillnad!


- En satsning på ambulanshelikopter kommer att skapa mer trygghet för invånarna i länet, tror Malin Sjölander (M).





lördag 26 augusti 2017

Motion om Seniora tjänster

Tidigare i veckan har ytterligare en motion lämnats in från tre av våra ledamöter; Kaj Holst, Monica Ljungdahl och Suzanne Gustafson.

De föreslår att det ska skapas anpassade tjänster för sjuksköterskor och undersköterskor över 65 år.



Läs hela motion nedan,
 
I dagens arbetsliv blir de äldre allt fler medan de yngre kommer ut allt senare i arbetslivet. Den demografiska utvecklingen leder till att färre ska försörja fler. Denna generationsväxling måste tas på allvar och det måste finnas möjligheter att arbeta kvar i vården även när man närmar sig pensionsålder.


Vi vill därför se särskilda seniortjänster där äldre anställda som vill trappa ned inför pension erbjuds den möjligheten. Det ska vara möjligt att anpassa arbetstiden och arbetsuppgifterna och för den som idag vill arbeta vidare efter 65 års ålder. Anställningen bör då övergå i en flexibel form som timanställning eller s.k. "80-90-100". Att personal som vill och orkar arbeta efter 65 års ålder bör ses som tillgång och ha en karriärstege är självklart, inte minst när det gäller sjuk- och undersköterskor. Genom att skapa seniora sjuksköterske- och underskötersketjänster där en del av arbetstiden sker i klinisk vardag och en del avsätts till handledning och utveckling skapas ett alternativ till att söka sig bort från sin tjänst för att orka med sitt jobb. Därmed motverkas onödig kompetensflykt.

Som offentlig arbetsgivare har landstinget ett särskilt stor ansvar att vara ett gott exempel. Inför kommande läkarutbildning i Kalmar blir kliniska lärare en "bristvara" i utbildningen. Här kan äldre erfarna doktorer fortsätta sin gärning genom handledning. Dagens nyutbildade tandläkare saknar klinisk bredd och erfarenhet och måste handledas. Här har erfarna kliniker/praktiker en stor uppgift att fylla, eftersökta av både högskolor och kliniker. Samma behov av handledning och inlotsning krävs för att nyutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter ska finna sin plats i yrkeslivet. De erfarna kollegorna har här en viktig funktion att fylla.

Genom att utnyttja seniorers erfarenhet och kunnande kan klinikernas normalfunktion upprätthållas då medarbetare kan ägna sig åt sin huvudsyssla utan att behöva handleda kollegor.

Utifrån detta vill vi föreslå landstingsfullmäktige besluta
att Landstinget i Kalmar län undersöker möjligheterna att erbjuda anställda över 65 år fasta anställningar med flexibel omfattning, enligt motionens intentioner.

torsdag 24 augusti 2017

Motion ang. vaccinationsbenägenheten

Innan sommaren lämnade Henrik Yngvesson in en motion om vaccinationsbenägenheten. Vi i Sverige och Kalmar län har fortfarande hög andel vaccinerade men det sjunker. Allt fler föräldrar blir tveksamma till vaccinationernas biverkningar och nytta. Det är ingen bra utveckling.


Nedan kan ni läsa motionen i sin helhet.

I Sverige har man sedan 1982 vaccinerat barn mot mässlingen och röda hund. Fram till för fem år sedan vaccinerades över 95 procent av alla barn i landet. Men, idag ser vi att vaccinationsbenägenheten går ned när allt fler föräldrar blir tveksamma till vaccinationens effekt och potentiella biverkningar.


En anledning till oron är att det i slutet av 1990-talet framkom fall av autism med kopplingar till barnvaccination mot främst mässlingen. Under 90-talet och början av 2000-talet fick även den antroposofiska tanken om att det är olämpligt att vaccinera genomslag. För inte så många år sedan kom rapporter om narkolepsi som biverkning till vaccination mot den aggressiva svininfluensan. Dessa rapporter har gjort att fler och fler väljer att avstå vaccinationer som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet.

I en skola i Älmhults kommun tackade samtliga flickor i årskurs 6 nej till hpv-vaccination som de blev erbjudna, vilket kan uppfattas som enerverande eftersom hpv-vaccinationen fått oförtjänt kritik för att istället för att skydda mot cancer ökar risken för den. En uppfattning som är svår att härleda i vetenskaplig evidens. Istället har undersökta vaccinationers resultat visat på en mer än 90-procentig minskning av infektioner med hvp-virus.

På många håll i landet har vårdpersonal märkt av ett minskat intresse av att vaccinera sina barn, så även i Kalmar län. Detta har skapat frågeställningar och en osäkerhet kring att minskad vaccinationstäckning skulle kunna leda till nya epidemier av olika sjukdomar som tidigare nästan inte existerat alls, på grund av vaccinationerna.

I Sverige förekommer ännu så länge få fall av mässlingen, men smittan lurar runt hörnet. De senaste åren har flera europeiska länder drabbats av mässlingsepidemier med ett antal dödsfall och bestående handikapp som följd. Man kan också se en ökning av hjärnhinneinflammationer som en effekt av påssjuka och fosterskador på grund av röda hund. Även i dessa länder ser man en minskande grad av vaccinationsbenägenhet som kan kopplas till de ökade sjukdomsfallen.

Flera medicinska institut har gjort stora granskningar av studier gällande riskerna med vaccin. Den största gjordes i USA för inte så länge sedan. I denna granskning

kunde man konstatera att trots potentiella möjliga biverkningar är de vanliga vaccinerna säkra och i princip ofarliga, även om vissa långtidsstudier av vacciners biverkningar skulle behöva uppdateras.

Utifrån detta vill jag föreslå landstingsfullmäktige besluta
att Landstinget i Kalmar län tar fram ett informationsmaterial följt av utåtriktade kampanjer för att öka antalet barn som vaccineras.



 

onsdag 7 juni 2017

Strategi för hälsa

För ett par veckor sedan samlades politiker och tjänstemän från länets alla kommuner och landstinget i Oskarshamn för att tillsammans med Sveriges kommuner och landsting prata om hur vi kan skapa en gemensam strategi för hälsa.

Det är ingen lätt uppgift. Bara att definiera ordet hälsa är en utmaning. För oss alla betyder ju hälsa helt olika saker. Vad innebär det att leva hälsosamt? Hur undviker jag att bli sjuk? Hur blir jag enklare frisk när jag väl blir sjuk? Och vilket eget ansvar har jag för min egen hälsa?

Idag är ojämlikheten väldigt stor när det gäller ohälsa och hälsofrämjande livsstil. De som väljer att leva hälsosamt, motionerar, äter sunt, röker inte och dricker måttligt med alkohol, blir allt mer engagerade i sina livsval, medan de som lever mer ohälsosamt tenderar att komma än mer efter. Och detta kommer att påverka hela livssituationen. Möjligheterna att försörja sig skiljer sig åt, man får sämre ekonomi och sämre möjligheter att aktivera sig. En ond spiral med andra ord.
Hur ska vi då jobba med detta? Vi kan eller ska inte tvinga folk att leva sunt. Men vi måste hjälpa till med information, att förenkla vardagen och att göra enkla val. Varför har exempelvis inte matbutikerna märkt upp sockerhalten på hyllraderna likt kilopriset?

Men viktigast är att vi jobbar med barnen tror jag. Att tidigt få en vana att röra på sig, att få tillgång till nyttig och god mat, och – viktigast av allt – en bra skolgång. För det som är den absolut viktigaste hälsofaktorn är en bra utbildning.

Då är det extra trevligt att vara allianspolitiker. Vi i Alliansen har i många år kämpat för en bättre skola i Sverige. Tillsammans kämpar vi för fler lärare i klassrummet och mot dåliga skolor. Det behöver vi i Kalmar län!

Malin Sjölander(M), oppositionsråd

måndag 22 maj 2017

Motion - Vad går våra skattepengar till?

Vår ledamot Måns Linge har lämnat in en motion om att landstinget ansluter sig till skattekollen.se. Läs motionen i sin helhet här nedan,



"Våra kommuninvånare betalar varje månad in en ganska stor del av sin lön till landstinget för att därmed kunna ta del av våra gemensamma välfärdsresurser. Ofta har man dock ganska dålig koll på vad man får tillbaka för de pengar man betalar in. Till exempel tror svenskarna att 10% av en kommuns budget går till politiken och att skolan får mindre än hälften så mycket resurser som den faktiskt får. Jag tror att det kan finnas ett ännu större behov för landsting än för kommuner att visa vad skatten faktiskt går till. De flesta har nog koll på att pengarna går till sjukvård, men det är ju ett väldigt brett område och landstinget ansvarar för betydligt mer än så. Det är inte bra för demokratin om invånarna har en felaktig uppfattning om hur landstinget pengar används.

Ett sätt att öka medvetenheten och insynen bland länets invånare är att gå med i Skattekollen. Det är en sajt där landstingets data matas in, integreras på landstingets egna hemsida och sedan kan man som invånare enkelt gå in på sidan, fylla i sin lön och se hur mycket av den som går till exempelvis cancervård, folkhögskolorna eller kollektivtrafiken.


Med anledning av ovanstående föreslår jag landstingsfullmäktige besluta:
att                       Landstinget i Kalmar län ansluter sig till skattekollen"


 

 

Motion om närvårdsplatser

Vårt oppositionsråd Malin Sjölander har lämnat in en motion om att införa närvårdsplatser. Läs hela motion här nedan,

 
"Många människor med kroniska sjukdomar eller stora rehabiliteringsbehov efter operationer blir sårbara. Det gäller särskilt för äldre. Om patienten sedan drabbas av ytterligare ett sjukdomstillstånd som idag kräver specialiserad slutenvård blir detta en stor omställning och påfrestning. Medarbetarna inom vården gör sitt yttersta, därom råder inga tvivel, och under vårdtiden känner sig ofta patienterna trygga. Men därefter riskerar många att hamna mellan stolarna. Vårdplatserna i Sverige och i Kalmar län minskar dramatiskt just nu. Vårdtiderna ska kortas och patienter som inte behöver exempelvis kirurgisk, medicinsk eller ortopedisk specialistvård skrivs ut så fort som möjligt. Patienterna ska sen tas omhand av kommunens sjukvård och omsorg när de är "medicinskt" färdigbehandlade. Om patienterna behöver mer vård ska primärvården sköta detta.


Sedan finns situationer och sjukdomstillstånd som inte kräver akutsjukhusets alla resurser, där den primära och akuta fasen kanske är slut men det medicinska behovet är så stort så att patienten fortsatt är landstingets ansvar att vårda. Både andelen och antalet äldre kommer att öka i länet de närmsta 20 åren och det kommer att behövas en sjukvård som kan leva upp till det faktiska behovet hos medborgarna. Frågan om antalet vårdplatser är politiskt laddad och blir lätt ett slagträ̈ i debatten. Frågeställningen borde istället för antal platser handla om patienternas behov och vilken vård som ges på vårdavdelningen. Ur patientens perspektiv är tillgänglighet och kvalitet det viktigaste. Störst risk för felbehandlingar uppstår vid överbeläggningar och när patienten är på "fel" avdelning. Samtidigt upplever vissa patienter att de inte kommer in till vården över huvud taget.

 
Närvårdsplatser är en ny vårdnivå för patienter som behöver vård i samband med hjärtsvikt, svåra infektioner, lunginflammation, sänkt allmäntillstånd eller eftervård och rehabilitering efter kirurgiska eller ortopediska ingrepp. Dessa patienter använder idag sjukhusets dyrare resurser eller blir ibland utskrivna för tidigt till sina hem, med ökad risk för återinläggning på sjukhuset. Ofta måste de gå via en akutmottagning med långa väntetider för att komma in på vårdavdelningen. Kort sagt handlar det om en grupp patienter som ofta inte får vård på rätt vårdnivå.


Inläggning på en närvårdsplats kan ske via slutenvården, akutmottagningar, vårdcentraler eller ambulansen. Det viktiga är att patienten utan omvägar snabbt kommer till rätt vårdnivå. En närvårdsavdelning bemannas av sjuksköterskor och undersköterskor dygnet runt, men endast dagtid av en läkare som är kopplad mot primärvården. Övriga specialistläkare och jourläkare finns på sjukhusen och är via e-hälsoteknik tillgängliga under nätter och helger. Naturligtvis kan en närvårdsavdelning organiseras i samverkan med kommunernas sjukvård och omsorg om intresset för detta finns från kommunerna.

Det finns stora vinster med närvårdsplatser. Patienterna kommer till rätt vårdnivå och får den vård som deras tillstånd motiverar och medarbetarna slipper vårda patienter som "är på fel" avdelning, eller känna att man tvingas skicka hem patienter för tidigt. Eftersom närvårdsplatser naturligtvis kostar betydligt mindre än traditionella slutenvårdsplatser på sjukhusen så är det även ur det ekonomiska perspektivet positivt och medborgarna kommer att få mer vård för pengarna.

Utifrån detta vill jag föreslå landstingsfullmäktige besluta
att landstinget utreder möjligheterna att snarast öppnar närsjukvårdsavdelningar

att landstinget undersöker intresset hos kommunerna för att samverka om närsjukvård "

tisdag 2 maj 2017

Vårdpersonalen, sjukvårdens hjältar!

På landstingsstyrelsen häromveckan fick vi en redovisning av hur bemanningsläget ser ut för barnmorskorna i länet, efter att vi i alliansen lämnat in en skrivelse för några veckor sedan. I Kalmar är det tufft men man håller näsan över vattenytan än så länge. Men i Västervik ser det värre ut. Av 51 tjänster är 32 bemannade just nu. Resten täcks upp med hyrsköterskor, pensionerade barnmorskor och av personalen som tar extrapass.

Jag kan bara tycka att de är hjältar som sliter så varje dag, och får nöjda patienter. Men situationen håller inte över tid. De måste bli fler. Hur, kan man fråga sig. Ja, de absolut viktigaste faktorerna är lönen och arbetstiderna. Det måste löna sig att vidareutbilda sig, att ta helgpass, att jobba natt och att ta på sig mer ansvar. Och man måste få en chans att vila mellan passen. Idag varvas natt och dag med alldeles för kort ledighet mellan. Hur många orkar att leva så? Vi måste våga belöna våra trogna barnmorskor, annars är vi ohjälpligt fast i hyrbolagsberoendet.

Självklart ska vi också se om vissa uppgifter kan göras av andra yrkeskategorier, utbilda fler och utveckla arbetsplatserna. Men utan rätt lön och rätt arbetsförhållanden kommer de inte orka.

Vårdpersonalen är våra hjältar, det ska de märka också!

söndag 30 april 2017

Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering

Varje år drabbas fler än 60 000 personer av cancer och allt fler kommer att drabbas varje år. Sedan år 2015 har man i Sverige infört standardiserade vårdförlopp, enligt dansk modell, inom cancervården för att förkorta ledtiderna från misstanke till behandlingsstart. Nu vill man i Danmark ta steget att inkludera även rehabiliteringen i detta sätt att arbeta, vilket Moderaterna i Landstinget i Kalmar län ser som viktigt även i Kalmar län. Vårt oppositionsråd Malin Sjölander har därför lämnat in en motion i ämnet.
 
Läs motionen i sin helhet här nedan.
 
 
"Cancer är vår tids stora folksjukdom. Varje år drabbas fler än 60 000 personer av cancer och om 25 år visar prognoserna att ungefär 100 000 kommer att drabbas varje år.
 
Sedan år 2015 har man i Sverige infört standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Man har successivt infört förloppen inom varje cancersjukdom för att förkorta ledtiderna från misstanke till behandlingsstart. Cancer betraktas idag som en akut sjukdom och en snabbare behandling ger betydligt större möjligheter till överlevnad. Vi ser även i statistiken från Socialstyrelsen att överlevnaden långsamt ökar.

Men det handlar inte bara om att överleva sin cancerdiagnos. Det handlar också om att kunna leva ett fullvärdigt liv efteråt, att kunna komma tillbaka till vardagen med jobb, familj och fritidsintressen så fort som möjligt. Därför är rehabiliteringen en oerhört viktig pusselbit. Att redan under vårdprocessen kunna påbörja fysisk och psykisk rehabilitering med hjälp och stöd från sjukvården ger patienterna dels en chans att klara av behandlingarna bättre, men också att mycket snabbare återfå exempelvis sin arbetsförmåga. Detta skulle vara en stor personlig vinst för de drabbade, en bibehållen livskvalitet, förkortad sjukskrivning och mindre behov av vård. Men det skulle också vara en stor vinst för samhället. Varje sparad sjukskrivningsdag är i sig en seger.

De standardiserade vårdförloppen är ursprungligen ett arbetssätt som vi har importerat från Danmark (s.k. packeførløb) som nationellt infördes för att radikalt minska de långa väntetiderna inom cancervården. Under de första åren utgår statsbidrag till landsting och regioner för att korta ledtiderna. I Danmark utreds nu möjligheten att inkludera även rehabilitering i dessa packeførløb. Detsamma borde omedelbart göras även i Sverige. Kalmar län kan här föregå som ett gott exempel.

 
Jag vill med anledning av detta yrka:
 
 
Att – landstinget/regionen i Kalmar län utreder hur ett pilotprojekt kan organiseras där standardiserade vårdförloppen omfattar hela cancerbehandlingen och rehabiliteringen."
 

måndag 3 april 2017

Gruppmötesdagar i Linköping


I helgen var vår landstingsgrupp på två dagars gruppmöte i Linköping.

Vi började med att besöka Regionalt Cancercentrum (RCC) Sydöst där vi fick veta mer kring deras nätverk. De erbjuder stöd inom samverkan, kunskapsstöd och patientfokus.
De har sex löften till patienterna: Få behandling inom fyra veckor, erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice, vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan, få lika god palliativ vård oavsett bostadsort, erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram samt att Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet.


Därefter åkte vi till Universitetssjukhuset och besökte först deras nya akutmottagning. Vi blev alla avundsjuka över deras nya och fina lokaler. Något som är väldigt unikt med deras akutmottagning är att de är först i landet med att endast ha läkare som är specialister inom akutsjukvård.
                                                          Hela gruppen på akutmottagningen.

Sedan fick vi gå vidare till neurologin. De har också nya, fina lokaler som var otroligt stora och rymliga. De har ett väldigt intressant arbetssätt med att ge sjuksköterskor karriärsmöjligheter. Det är någonting som vi blev väldigt inspirerande av, då vi vet att sjuksköterskorna saknar en egen karriärsstege såsom läkarna har. De funderar även på en karriärsstege för undersköterskor men den var inte framtagen ännu.  
                                                        Hela gruppen på neurologiska kliniken.


Hela byggprojektet, som inkluderar akutmottagningen, neurologin och psykiatrin (kan vara något jag missade), har en prislapp på 3,9 miljarder kronor. Vilken satsning!

Dagen efter hade vi ett eget gruppmöte där vi diskuterade aktuella frågor i landstinget. Även Marie Morell och Fredrik Sjöstrand, regionråd Östergötland, var hos oss och berättade hur det gick för dem när de bildade region, många tips och idéer gav de oss. Båda dagarna var väldigt inspirerande och alla var väldigt aktiva i diskussionerna. Vi åkte hem med fem-sex idéer om motioner till vårt eget län.

Extra roligt att vår nyaste ledamot Berthold Andersson var med till Linköping.

onsdag 1 mars 2017

Vi stannar i Alliansen.

Anders Henriksson (Landstingsstyrelsens ordförande) har skrivit en insändare där han ställer två frågor till vårt oppositionsråd, "Hur tänker Moderaterna i landstinget? Kan ni tänka er att samarbeta med Sverigedemokraterna efter valet om de skulle bli vågmästare?"

Svaret som vi skickade in ser ni nedan. Hela vår moderata fullmäktigegrupp står bakom svaret. 


"Insändare
Svar till Anders Henriksson (S). Vi moderater vill vara tydliga i vårt förhållningssätt till övriga partier i landstingsfullmäktige i Kalmar län.

M är en del av ett mycket framgångsrikt allianssamarbete med Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Detta samarbete ska fortsätta! Vi har under ett antal år lämnat in fullvärdiga gemensamma budgetar till landstingsfullmäktige, vilket visar på ledarskap och stort ansvarstagande för sjukvården.

Vi kommer arbeta för att Alliansen ska få en egen majoritet i valet 2018. Något annat är otänkbart för oss. Därför kommer vi inte att samarbeta med Sverigedemokraterna, SD, i landstinget. Vi kan däremot inte förhindra om SD väljer att rösta på våra och Alliansens förslag och budget lika lite som S kan hindra att de röstar på deras förslag.

Att flytta fokus från människors problem i vardagen till olika maktteorier är en socialdemokratisk strategi för att fly från det politiska ansvaret för sjukvårdens problem. Anders Henriksson undviker att säga vad han ska göra år växande vårdköer, stängda vårdplatser, stor personalbrist och allt sämre ekonomi. Om han ägnade lika mycket tid till dessa problem som till sina maktteorier skulle många problem för patienterna kunna lösas enklare."

måndag 27 februari 2017

Interpellation nr 4 till fullmäktige

Monica Ljungdahl och Malin Sjölander har lämnat in en interpellation till Lena Segerberg (S) angående habiliteringsbassänger. Läs hela interpellation här nedan,

 
"
Landstingsservice har utrett behoven av behandlingsbaden inför framtiden och kommit fram till att bland annat badet i Nybro, Borgholm och Skeppargården i Västervik ska tas bort bland annat på grund av stora renoveringsbehov och bristande samverkan med kommunerna.


Den 20 februari kunde man i Vimmerby Tidning läsa att utredningen inte verkat kommunicerats med berörd personal. När sådana här förändringar äger rum är det av stor vikt att personalens och enheternas röster ges utrymme att höras. Det handlar om att visa respekt och ödmjukhet inför sin personal. Inte ens representanter för Habiliteringens ledningsgrupp kände till den utredning som nu presenterats för politiken.

Nu har det framkommit att det är många barn som är i behov av behandlingsbaden till exempelvis gångträning. Istället får nu många olika speciallösningar göras som kan bli svåra för de barn som nu drabbas. De kommunala badhusen är sällan särskilt väl lämpade som behandlingsbad och det kräver i sin tur en hel del investeringar för att få dessa att kunna anta ett sådant uppdrag från landstinget. Detta får landstinget i slutändan ändå betala för, om en sådan lösningar blir fallet på flertal platser i länet.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till landstingsråd Lena Segerberg (S):

1. Varför har utredningen inte kommunicerats med berörd personal?

2. Vilka alternativ kommer finnas för de barn som idag är i behov av behandlingsbad på platser där behandlingsbaden försvinner? ´"

Interpellation nr 3 till fullmäktige

Monica Ljungdahl har lämnat in en interpellation till Lena Segerberg (S) angående uteblivna besök. Läs hela interpellation här nedan,

"
Allt fler landsting har börjat uppmärksamma problemen som är förenade med uteblivna patientbesök, alltså de besök där patienten inte avbokar, ändrar tiden eller uteblir av annan orsak.


Detta har blivit ett stort problem inom svensk sjukvård, vilket flera landsting vittnar nu om. Senast i raden av landsting gick Örebro ut i början av februari om att fler än 900 patienter inte kom eller avbokade sin läkartid för sent på vårdcentralerna – på bara en enda vecka! Detta kostar enorma summor pengar för sjukvården, helt i onödan. För Örebros del motsvarar det nästan 40 heltidstjänster plus ett antal miljoner i besöksersättning. Räknar de sedan in sjukhusens kostnader förstår man digniteten i problemet.

I Landstinget i Kalmar län uppgick de uteblivna besöken till läkare och sjukvårdande behandling 2015 till drygt 24 000. Vad detta kostar vårt landsting har man ännu inte utrett.

Uteblivna besök innebär alltid ökade kostnader, förlängt lidande för väntande patienter och en humankapitalförstöring som är svår att acceptera. Att patienter uteblir påverkar dessutom väntetiderna i vården negativt. Flera landsting, inte bara Örebro, börjar nu höja sina avgifter för uteblivna besök som inte om- eller avbokas mindre än 24 timmar innan besök eller behandling.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till landstingsråd Lena Segerberg (S):

1. Vad kostade uteblivna besök för vårt landsting under 2015 och 2016 fördelat på sjukhus och vårdcentraler?

2. Hur påverkades väntetiderna i vårt landsting under 2015 och 2016 på grund av de uteblivna besöken? "

tisdag 21 februari 2017

Interpellation nr 2 till fullmäktige

Vårt oppositionsråd Malin Sjölander lämnade även in en interpellation till Lena Segerberg (S) angående inställda operationer. Läs hela interpellation här nedan,


"
Flera hundra operationer och behandlingar ställs varje år in samma dag som de ska äga rum i vart och ett av landstingen och regionerna i Sverige. Många gånger på grund av att patienter inte hör av sig och avbokar sina tider eller att de av andra anledningar inte infinner sig. Detta kostar landstingen miljontals kronor. I vissa landsting flera hundra miljoner kronor varje år. Men väldigt många operationer ställs också in på grund av tidsbrist på klinikerna, överbokningar mm.



Att patienter klara för operation skickas hem på grund av tidsbrist är ett problem som ökat 2016. Många hundra operationer per år ställs in i landsting av vår storlek. Nästan hälften av dessa berodde på tidsbrist. Problemet har definierats till att det inte finns någon luft i systemet utan att det blir mycket känsligt när akuta fall kommer in eller personal blir sjuka. Det gör det extra tungt för patienter som förberett sig, planerat, tagit ut ledighet och sedan får åka hem utan att bli opererade. I många landsting råder idag brist på personal, platsbrist på sjukhusen eller helt enkelt tidsbrist. Kalmar län kan ingalunda vara ett undantag och på många håll i länets sjukvård ökar nu vårdköerna och vårdplatser försvinner.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till landstingsråd Lena Segerberg (S):
1. Hur stort är detta problem i Kalmar län, finns det någon detaljerad redovisning över orsakerna till inställda operationer?

2. Vad kostar dessa problem vårt landsting?

3. Vad gör den politiska majoriteten för att mini-mera problemen med inställda operationer? "

måndag 20 februari 2017

Interpellation till fullmäktige

Förra veckan lämnade vårt oppositionsråd Malin Sjölander in en interpellation till Lena Segerberg (S) angående beroendeframkallade läkemedel, där landstinget i Kalmar län ligger väldigt högt i rankning. Läs hela interpellation här nedan,


"
Tittar man på aktuell statistik kan man se att Lands-tinget i Kalmar län ligger väldigt högt när det gäller utskrivning av beroendeframkallande läkemedel. Vårt landsting skriver ut näst mest sådana läkemedel i Sverige. Bara Kronoberg skriver ut mer. Framför allt är det smärtstillande morfinliknande läkemedel som ökar. Detta är inte utan stora risker, som kan medföra ett långvarigt beroende och stort mänskligt lidande.



År 2016 dog nästan 150 personer av överdosering av dessa läkemedel i Sverige, samtidigt som kunskapen om problematiken inte är förefaller vara tillräckligt.

De senaste 15 åren har över 165 000 människor i USA dött av överdoser av beroendeframkallande mediciner och man jämför nu denna utveckling med aids-epidemin på 1980- och 90-talen. Hur det verkligen ser ut i Sverige vet vi ännu inte. Det finns ingen aktuell forskning kring detta problem i Sverige, mer än den statistik som Socialstyrelsen för kring narkotikarelaterade dödsorsaker. I denna statistik konstateras att opioider, som ju finns i de flesta beroendeframkallande läkemedel, är inblandade i majoriteten av döds-fallen, ofta i kombination med andra läkemedel som exempelvis lugnande medel som bensodiazepiner.

Bland de kvinnor som avlidit på grund av narkotika är läkemedel som tramadol, oxikodon och morfin vanliga och har oftast hämtats ut på apoteken av offren själva. Markus Heilig, professor i psykiatri vid Lin-köpings Universitet, har vid många tillfällen påtalat att Sverige kan bli mycket bättre på att ta hand om de som drabbats av läkemedelsberoende på ett mer korrekt sätt, och att socialstyrelsen och Vetenskapsrådet bör ge forskare i uppdrag att kartlägga hur problematiken verkligen ser ut bland Sveriges landsting och regioner.



Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till landstingsråd Lena Segerberg (S):


1. Varför skrivs det ut så mycket beroendeframkal-lande läkemedel i Kalmar län?

2. Vad gör den politiska majoriteten för att stävja denna utveckling, hur ser förskrivningen ut för-delat över länet?

3. Hur arbetar landstinget med avvänjning med de som blivit beroende av dessa läkemedel?

"

fredag 27 januari 2017

Landstingsnytt


Ytterligare ett Landstingsnytt har kommit ut. Klicka på bilden för att kunna läsa texten.