onsdag 7 juni 2017

Strategi för hälsa

För ett par veckor sedan samlades politiker och tjänstemän från länets alla kommuner och landstinget i Oskarshamn för att tillsammans med Sveriges kommuner och landsting prata om hur vi kan skapa en gemensam strategi för hälsa.

Det är ingen lätt uppgift. Bara att definiera ordet hälsa är en utmaning. För oss alla betyder ju hälsa helt olika saker. Vad innebär det att leva hälsosamt? Hur undviker jag att bli sjuk? Hur blir jag enklare frisk när jag väl blir sjuk? Och vilket eget ansvar har jag för min egen hälsa?

Idag är ojämlikheten väldigt stor när det gäller ohälsa och hälsofrämjande livsstil. De som väljer att leva hälsosamt, motionerar, äter sunt, röker inte och dricker måttligt med alkohol, blir allt mer engagerade i sina livsval, medan de som lever mer ohälsosamt tenderar att komma än mer efter. Och detta kommer att påverka hela livssituationen. Möjligheterna att försörja sig skiljer sig åt, man får sämre ekonomi och sämre möjligheter att aktivera sig. En ond spiral med andra ord.
Hur ska vi då jobba med detta? Vi kan eller ska inte tvinga folk att leva sunt. Men vi måste hjälpa till med information, att förenkla vardagen och att göra enkla val. Varför har exempelvis inte matbutikerna märkt upp sockerhalten på hyllraderna likt kilopriset?

Men viktigast är att vi jobbar med barnen tror jag. Att tidigt få en vana att röra på sig, att få tillgång till nyttig och god mat, och – viktigast av allt – en bra skolgång. För det som är den absolut viktigaste hälsofaktorn är en bra utbildning.

Då är det extra trevligt att vara allianspolitiker. Vi i Alliansen har i många år kämpat för en bättre skola i Sverige. Tillsammans kämpar vi för fler lärare i klassrummet och mot dåliga skolor. Det behöver vi i Kalmar län!

Malin Sjölander(M), oppositionsråd

måndag 22 maj 2017

Motion - Vad går våra skattepengar till?

Vår ledamot Måns Linge har lämnat in en motion om att landstinget ansluter sig till skattekollen.se. Läs motionen i sin helhet här nedan,



"Våra kommuninvånare betalar varje månad in en ganska stor del av sin lön till landstinget för att därmed kunna ta del av våra gemensamma välfärdsresurser. Ofta har man dock ganska dålig koll på vad man får tillbaka för de pengar man betalar in. Till exempel tror svenskarna att 10% av en kommuns budget går till politiken och att skolan får mindre än hälften så mycket resurser som den faktiskt får. Jag tror att det kan finnas ett ännu större behov för landsting än för kommuner att visa vad skatten faktiskt går till. De flesta har nog koll på att pengarna går till sjukvård, men det är ju ett väldigt brett område och landstinget ansvarar för betydligt mer än så. Det är inte bra för demokratin om invånarna har en felaktig uppfattning om hur landstinget pengar används.

Ett sätt att öka medvetenheten och insynen bland länets invånare är att gå med i Skattekollen. Det är en sajt där landstingets data matas in, integreras på landstingets egna hemsida och sedan kan man som invånare enkelt gå in på sidan, fylla i sin lön och se hur mycket av den som går till exempelvis cancervård, folkhögskolorna eller kollektivtrafiken.


Med anledning av ovanstående föreslår jag landstingsfullmäktige besluta:
att                       Landstinget i Kalmar län ansluter sig till skattekollen"


 

 

Motion om närvårdsplatser

Vårt oppositionsråd Malin Sjölander har lämnat in en motion om att införa närvårdsplatser. Läs hela motion här nedan,

 
"Många människor med kroniska sjukdomar eller stora rehabiliteringsbehov efter operationer blir sårbara. Det gäller särskilt för äldre. Om patienten sedan drabbas av ytterligare ett sjukdomstillstånd som idag kräver specialiserad slutenvård blir detta en stor omställning och påfrestning. Medarbetarna inom vården gör sitt yttersta, därom råder inga tvivel, och under vårdtiden känner sig ofta patienterna trygga. Men därefter riskerar många att hamna mellan stolarna. Vårdplatserna i Sverige och i Kalmar län minskar dramatiskt just nu. Vårdtiderna ska kortas och patienter som inte behöver exempelvis kirurgisk, medicinsk eller ortopedisk specialistvård skrivs ut så fort som möjligt. Patienterna ska sen tas omhand av kommunens sjukvård och omsorg när de är "medicinskt" färdigbehandlade. Om patienterna behöver mer vård ska primärvården sköta detta.


Sedan finns situationer och sjukdomstillstånd som inte kräver akutsjukhusets alla resurser, där den primära och akuta fasen kanske är slut men det medicinska behovet är så stort så att patienten fortsatt är landstingets ansvar att vårda. Både andelen och antalet äldre kommer att öka i länet de närmsta 20 åren och det kommer att behövas en sjukvård som kan leva upp till det faktiska behovet hos medborgarna. Frågan om antalet vårdplatser är politiskt laddad och blir lätt ett slagträ̈ i debatten. Frågeställningen borde istället för antal platser handla om patienternas behov och vilken vård som ges på vårdavdelningen. Ur patientens perspektiv är tillgänglighet och kvalitet det viktigaste. Störst risk för felbehandlingar uppstår vid överbeläggningar och när patienten är på "fel" avdelning. Samtidigt upplever vissa patienter att de inte kommer in till vården över huvud taget.

 
Närvårdsplatser är en ny vårdnivå för patienter som behöver vård i samband med hjärtsvikt, svåra infektioner, lunginflammation, sänkt allmäntillstånd eller eftervård och rehabilitering efter kirurgiska eller ortopediska ingrepp. Dessa patienter använder idag sjukhusets dyrare resurser eller blir ibland utskrivna för tidigt till sina hem, med ökad risk för återinläggning på sjukhuset. Ofta måste de gå via en akutmottagning med långa väntetider för att komma in på vårdavdelningen. Kort sagt handlar det om en grupp patienter som ofta inte får vård på rätt vårdnivå.


Inläggning på en närvårdsplats kan ske via slutenvården, akutmottagningar, vårdcentraler eller ambulansen. Det viktiga är att patienten utan omvägar snabbt kommer till rätt vårdnivå. En närvårdsavdelning bemannas av sjuksköterskor och undersköterskor dygnet runt, men endast dagtid av en läkare som är kopplad mot primärvården. Övriga specialistläkare och jourläkare finns på sjukhusen och är via e-hälsoteknik tillgängliga under nätter och helger. Naturligtvis kan en närvårdsavdelning organiseras i samverkan med kommunernas sjukvård och omsorg om intresset för detta finns från kommunerna.

Det finns stora vinster med närvårdsplatser. Patienterna kommer till rätt vårdnivå och får den vård som deras tillstånd motiverar och medarbetarna slipper vårda patienter som "är på fel" avdelning, eller känna att man tvingas skicka hem patienter för tidigt. Eftersom närvårdsplatser naturligtvis kostar betydligt mindre än traditionella slutenvårdsplatser på sjukhusen så är det även ur det ekonomiska perspektivet positivt och medborgarna kommer att få mer vård för pengarna.

Utifrån detta vill jag föreslå landstingsfullmäktige besluta
att landstinget utreder möjligheterna att snarast öppnar närsjukvårdsavdelningar

att landstinget undersöker intresset hos kommunerna för att samverka om närsjukvård "

tisdag 2 maj 2017

Vårdpersonalen, sjukvårdens hjältar!

På landstingsstyrelsen häromveckan fick vi en redovisning av hur bemanningsläget ser ut för barnmorskorna i länet, efter att vi i alliansen lämnat in en skrivelse för några veckor sedan. I Kalmar är det tufft men man håller näsan över vattenytan än så länge. Men i Västervik ser det värre ut. Av 51 tjänster är 32 bemannade just nu. Resten täcks upp med hyrsköterskor, pensionerade barnmorskor och av personalen som tar extrapass.

Jag kan bara tycka att de är hjältar som sliter så varje dag, och får nöjda patienter. Men situationen håller inte över tid. De måste bli fler. Hur, kan man fråga sig. Ja, de absolut viktigaste faktorerna är lönen och arbetstiderna. Det måste löna sig att vidareutbilda sig, att ta helgpass, att jobba natt och att ta på sig mer ansvar. Och man måste få en chans att vila mellan passen. Idag varvas natt och dag med alldeles för kort ledighet mellan. Hur många orkar att leva så? Vi måste våga belöna våra trogna barnmorskor, annars är vi ohjälpligt fast i hyrbolagsberoendet.

Självklart ska vi också se om vissa uppgifter kan göras av andra yrkeskategorier, utbilda fler och utveckla arbetsplatserna. Men utan rätt lön och rätt arbetsförhållanden kommer de inte orka.

Vårdpersonalen är våra hjältar, det ska de märka också!

söndag 30 april 2017

Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering

Varje år drabbas fler än 60 000 personer av cancer och allt fler kommer att drabbas varje år. Sedan år 2015 har man i Sverige infört standardiserade vårdförlopp, enligt dansk modell, inom cancervården för att förkorta ledtiderna från misstanke till behandlingsstart. Nu vill man i Danmark ta steget att inkludera även rehabiliteringen i detta sätt att arbeta, vilket Moderaterna i Landstinget i Kalmar län ser som viktigt även i Kalmar län. Vårt oppositionsråd Malin Sjölander har därför lämnat in en motion i ämnet.
 
Läs motionen i sin helhet här nedan.
 
 
"Cancer är vår tids stora folksjukdom. Varje år drabbas fler än 60 000 personer av cancer och om 25 år visar prognoserna att ungefär 100 000 kommer att drabbas varje år.
 
Sedan år 2015 har man i Sverige infört standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Man har successivt infört förloppen inom varje cancersjukdom för att förkorta ledtiderna från misstanke till behandlingsstart. Cancer betraktas idag som en akut sjukdom och en snabbare behandling ger betydligt större möjligheter till överlevnad. Vi ser även i statistiken från Socialstyrelsen att överlevnaden långsamt ökar.

Men det handlar inte bara om att överleva sin cancerdiagnos. Det handlar också om att kunna leva ett fullvärdigt liv efteråt, att kunna komma tillbaka till vardagen med jobb, familj och fritidsintressen så fort som möjligt. Därför är rehabiliteringen en oerhört viktig pusselbit. Att redan under vårdprocessen kunna påbörja fysisk och psykisk rehabilitering med hjälp och stöd från sjukvården ger patienterna dels en chans att klara av behandlingarna bättre, men också att mycket snabbare återfå exempelvis sin arbetsförmåga. Detta skulle vara en stor personlig vinst för de drabbade, en bibehållen livskvalitet, förkortad sjukskrivning och mindre behov av vård. Men det skulle också vara en stor vinst för samhället. Varje sparad sjukskrivningsdag är i sig en seger.

De standardiserade vårdförloppen är ursprungligen ett arbetssätt som vi har importerat från Danmark (s.k. packeførløb) som nationellt infördes för att radikalt minska de långa väntetiderna inom cancervården. Under de första åren utgår statsbidrag till landsting och regioner för att korta ledtiderna. I Danmark utreds nu möjligheten att inkludera även rehabilitering i dessa packeførløb. Detsamma borde omedelbart göras även i Sverige. Kalmar län kan här föregå som ett gott exempel.

 
Jag vill med anledning av detta yrka:
 
 
Att – landstinget/regionen i Kalmar län utreder hur ett pilotprojekt kan organiseras där standardiserade vårdförloppen omfattar hela cancerbehandlingen och rehabiliteringen."
 

måndag 3 april 2017

Gruppmötesdagar i Linköping


I helgen var vår landstingsgrupp på två dagars gruppmöte i Linköping.

Vi började med att besöka Regionalt Cancercentrum (RCC) Sydöst där vi fick veta mer kring deras nätverk. De erbjuder stöd inom samverkan, kunskapsstöd och patientfokus.
De har sex löften till patienterna: Få behandling inom fyra veckor, erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice, vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan, få lika god palliativ vård oavsett bostadsort, erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram samt att Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet.


Därefter åkte vi till Universitetssjukhuset och besökte först deras nya akutmottagning. Vi blev alla avundsjuka över deras nya och fina lokaler. Något som är väldigt unikt med deras akutmottagning är att de är först i landet med att endast ha läkare som är specialister inom akutsjukvård.
                                                          Hela gruppen på akutmottagningen.

Sedan fick vi gå vidare till neurologin. De har också nya, fina lokaler som var otroligt stora och rymliga. De har ett väldigt intressant arbetssätt med att ge sjuksköterskor karriärsmöjligheter. Det är någonting som vi blev väldigt inspirerande av, då vi vet att sjuksköterskorna saknar en egen karriärsstege såsom läkarna har. De funderar även på en karriärsstege för undersköterskor men den var inte framtagen ännu.  
                                                        Hela gruppen på neurologiska kliniken.


Hela byggprojektet, som inkluderar akutmottagningen, neurologin och psykiatrin (kan vara något jag missade), har en prislapp på 3,9 miljarder kronor. Vilken satsning!

Dagen efter hade vi ett eget gruppmöte där vi diskuterade aktuella frågor i landstinget. Även Marie Morell och Fredrik Sjöstrand, regionråd Östergötland, var hos oss och berättade hur det gick för dem när de bildade region, många tips och idéer gav de oss. Båda dagarna var väldigt inspirerande och alla var väldigt aktiva i diskussionerna. Vi åkte hem med fem-sex idéer om motioner till vårt eget län.

Extra roligt att vår nyaste ledamot Berthold Andersson var med till Linköping.