onsdag 13 september 2017

Ambulanshelikopter räddar liv


- Alla ska ha rätt till jämlik akutvård. En regional satsning på ambulanshelikopter kommer att rädda liv, säger oppositionsrådet Malin Sjölander (M).


Kristdemokraterna har lagt en motion till landstingsfullmäktige i Kalmar län om införande av en ambulanshelikopter i samarbete med Sydöstra sjukvårdsregionen där, förutom länet, både Jönköpings län och Region Östergötland ingår.
- Kalmar län är stort till ytan, precis som exempelvis Dalarna som ju har ambulanshelikopter. Det är långt till den högspecialiserade vården i Linköping och Lund för tidskritiska transporter och en helikopter kan ge dessa patienter bättre chans till överlevnad, menar Malin Sjölander.


Motionen vill att sjukvårdsregionen där Kalmar län ingår ska ansluta sig till Svensk Luftambulans som grundades av Värmland, Dalarna och Västra Götaland i syfte att bedriva akutsjukvård med ambulanshelikoptrar. Verksamheten har rönt stort intresse i hela landet och har resulterat i mer jämlika förutsättningar för akutsjukvården. Idag saknas ambulanshelikopter söder om Örebro, men nu hoppas både moderater och kristdemokrater att det ska kunna ge samma goda resultat i Kalmar län.
- Detta kan bli en mycket viktig kompetenshöjning av hela akutsjukvården eftersom även vägambulanserna kan få tillgång till läkartillgänglighet via helikoptern. Läkare på plats hemma hos patienten eller på olycksplatsen gör skillnad!


- En satsning på ambulanshelikopter kommer att skapa mer trygghet för invånarna i länet, tror Malin Sjölander (M).





lördag 26 augusti 2017

Motion om Seniora tjänster

Tidigare i veckan har ytterligare en motion lämnats in från tre av våra ledamöter; Kaj Holst, Monica Ljungdahl och Suzanne Gustafson.

De föreslår att det ska skapas anpassade tjänster för sjuksköterskor och undersköterskor över 65 år.



Läs hela motion nedan,
 
I dagens arbetsliv blir de äldre allt fler medan de yngre kommer ut allt senare i arbetslivet. Den demografiska utvecklingen leder till att färre ska försörja fler. Denna generationsväxling måste tas på allvar och det måste finnas möjligheter att arbeta kvar i vården även när man närmar sig pensionsålder.


Vi vill därför se särskilda seniortjänster där äldre anställda som vill trappa ned inför pension erbjuds den möjligheten. Det ska vara möjligt att anpassa arbetstiden och arbetsuppgifterna och för den som idag vill arbeta vidare efter 65 års ålder. Anställningen bör då övergå i en flexibel form som timanställning eller s.k. "80-90-100". Att personal som vill och orkar arbeta efter 65 års ålder bör ses som tillgång och ha en karriärstege är självklart, inte minst när det gäller sjuk- och undersköterskor. Genom att skapa seniora sjuksköterske- och underskötersketjänster där en del av arbetstiden sker i klinisk vardag och en del avsätts till handledning och utveckling skapas ett alternativ till att söka sig bort från sin tjänst för att orka med sitt jobb. Därmed motverkas onödig kompetensflykt.

Som offentlig arbetsgivare har landstinget ett särskilt stor ansvar att vara ett gott exempel. Inför kommande läkarutbildning i Kalmar blir kliniska lärare en "bristvara" i utbildningen. Här kan äldre erfarna doktorer fortsätta sin gärning genom handledning. Dagens nyutbildade tandläkare saknar klinisk bredd och erfarenhet och måste handledas. Här har erfarna kliniker/praktiker en stor uppgift att fylla, eftersökta av både högskolor och kliniker. Samma behov av handledning och inlotsning krävs för att nyutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter ska finna sin plats i yrkeslivet. De erfarna kollegorna har här en viktig funktion att fylla.

Genom att utnyttja seniorers erfarenhet och kunnande kan klinikernas normalfunktion upprätthållas då medarbetare kan ägna sig åt sin huvudsyssla utan att behöva handleda kollegor.

Utifrån detta vill vi föreslå landstingsfullmäktige besluta
att Landstinget i Kalmar län undersöker möjligheterna att erbjuda anställda över 65 år fasta anställningar med flexibel omfattning, enligt motionens intentioner.

torsdag 24 augusti 2017

Motion ang. vaccinationsbenägenheten

Innan sommaren lämnade Henrik Yngvesson in en motion om vaccinationsbenägenheten. Vi i Sverige och Kalmar län har fortfarande hög andel vaccinerade men det sjunker. Allt fler föräldrar blir tveksamma till vaccinationernas biverkningar och nytta. Det är ingen bra utveckling.


Nedan kan ni läsa motionen i sin helhet.

I Sverige har man sedan 1982 vaccinerat barn mot mässlingen och röda hund. Fram till för fem år sedan vaccinerades över 95 procent av alla barn i landet. Men, idag ser vi att vaccinationsbenägenheten går ned när allt fler föräldrar blir tveksamma till vaccinationens effekt och potentiella biverkningar.


En anledning till oron är att det i slutet av 1990-talet framkom fall av autism med kopplingar till barnvaccination mot främst mässlingen. Under 90-talet och början av 2000-talet fick även den antroposofiska tanken om att det är olämpligt att vaccinera genomslag. För inte så många år sedan kom rapporter om narkolepsi som biverkning till vaccination mot den aggressiva svininfluensan. Dessa rapporter har gjort att fler och fler väljer att avstå vaccinationer som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet.

I en skola i Älmhults kommun tackade samtliga flickor i årskurs 6 nej till hpv-vaccination som de blev erbjudna, vilket kan uppfattas som enerverande eftersom hpv-vaccinationen fått oförtjänt kritik för att istället för att skydda mot cancer ökar risken för den. En uppfattning som är svår att härleda i vetenskaplig evidens. Istället har undersökta vaccinationers resultat visat på en mer än 90-procentig minskning av infektioner med hvp-virus.

På många håll i landet har vårdpersonal märkt av ett minskat intresse av att vaccinera sina barn, så även i Kalmar län. Detta har skapat frågeställningar och en osäkerhet kring att minskad vaccinationstäckning skulle kunna leda till nya epidemier av olika sjukdomar som tidigare nästan inte existerat alls, på grund av vaccinationerna.

I Sverige förekommer ännu så länge få fall av mässlingen, men smittan lurar runt hörnet. De senaste åren har flera europeiska länder drabbats av mässlingsepidemier med ett antal dödsfall och bestående handikapp som följd. Man kan också se en ökning av hjärnhinneinflammationer som en effekt av påssjuka och fosterskador på grund av röda hund. Även i dessa länder ser man en minskande grad av vaccinationsbenägenhet som kan kopplas till de ökade sjukdomsfallen.

Flera medicinska institut har gjort stora granskningar av studier gällande riskerna med vaccin. Den största gjordes i USA för inte så länge sedan. I denna granskning

kunde man konstatera att trots potentiella möjliga biverkningar är de vanliga vaccinerna säkra och i princip ofarliga, även om vissa långtidsstudier av vacciners biverkningar skulle behöva uppdateras.

Utifrån detta vill jag föreslå landstingsfullmäktige besluta
att Landstinget i Kalmar län tar fram ett informationsmaterial följt av utåtriktade kampanjer för att öka antalet barn som vaccineras.



 

onsdag 7 juni 2017

Strategi för hälsa

För ett par veckor sedan samlades politiker och tjänstemän från länets alla kommuner och landstinget i Oskarshamn för att tillsammans med Sveriges kommuner och landsting prata om hur vi kan skapa en gemensam strategi för hälsa.

Det är ingen lätt uppgift. Bara att definiera ordet hälsa är en utmaning. För oss alla betyder ju hälsa helt olika saker. Vad innebär det att leva hälsosamt? Hur undviker jag att bli sjuk? Hur blir jag enklare frisk när jag väl blir sjuk? Och vilket eget ansvar har jag för min egen hälsa?

Idag är ojämlikheten väldigt stor när det gäller ohälsa och hälsofrämjande livsstil. De som väljer att leva hälsosamt, motionerar, äter sunt, röker inte och dricker måttligt med alkohol, blir allt mer engagerade i sina livsval, medan de som lever mer ohälsosamt tenderar att komma än mer efter. Och detta kommer att påverka hela livssituationen. Möjligheterna att försörja sig skiljer sig åt, man får sämre ekonomi och sämre möjligheter att aktivera sig. En ond spiral med andra ord.
Hur ska vi då jobba med detta? Vi kan eller ska inte tvinga folk att leva sunt. Men vi måste hjälpa till med information, att förenkla vardagen och att göra enkla val. Varför har exempelvis inte matbutikerna märkt upp sockerhalten på hyllraderna likt kilopriset?

Men viktigast är att vi jobbar med barnen tror jag. Att tidigt få en vana att röra på sig, att få tillgång till nyttig och god mat, och – viktigast av allt – en bra skolgång. För det som är den absolut viktigaste hälsofaktorn är en bra utbildning.

Då är det extra trevligt att vara allianspolitiker. Vi i Alliansen har i många år kämpat för en bättre skola i Sverige. Tillsammans kämpar vi för fler lärare i klassrummet och mot dåliga skolor. Det behöver vi i Kalmar län!

Malin Sjölander(M), oppositionsråd

måndag 22 maj 2017

Motion - Vad går våra skattepengar till?

Vår ledamot Måns Linge har lämnat in en motion om att landstinget ansluter sig till skattekollen.se. Läs motionen i sin helhet här nedan,



"Våra kommuninvånare betalar varje månad in en ganska stor del av sin lön till landstinget för att därmed kunna ta del av våra gemensamma välfärdsresurser. Ofta har man dock ganska dålig koll på vad man får tillbaka för de pengar man betalar in. Till exempel tror svenskarna att 10% av en kommuns budget går till politiken och att skolan får mindre än hälften så mycket resurser som den faktiskt får. Jag tror att det kan finnas ett ännu större behov för landsting än för kommuner att visa vad skatten faktiskt går till. De flesta har nog koll på att pengarna går till sjukvård, men det är ju ett väldigt brett område och landstinget ansvarar för betydligt mer än så. Det är inte bra för demokratin om invånarna har en felaktig uppfattning om hur landstinget pengar används.

Ett sätt att öka medvetenheten och insynen bland länets invånare är att gå med i Skattekollen. Det är en sajt där landstingets data matas in, integreras på landstingets egna hemsida och sedan kan man som invånare enkelt gå in på sidan, fylla i sin lön och se hur mycket av den som går till exempelvis cancervård, folkhögskolorna eller kollektivtrafiken.


Med anledning av ovanstående föreslår jag landstingsfullmäktige besluta:
att                       Landstinget i Kalmar län ansluter sig till skattekollen"


 

 

Motion om närvårdsplatser

Vårt oppositionsråd Malin Sjölander har lämnat in en motion om att införa närvårdsplatser. Läs hela motion här nedan,

 
"Många människor med kroniska sjukdomar eller stora rehabiliteringsbehov efter operationer blir sårbara. Det gäller särskilt för äldre. Om patienten sedan drabbas av ytterligare ett sjukdomstillstånd som idag kräver specialiserad slutenvård blir detta en stor omställning och påfrestning. Medarbetarna inom vården gör sitt yttersta, därom råder inga tvivel, och under vårdtiden känner sig ofta patienterna trygga. Men därefter riskerar många att hamna mellan stolarna. Vårdplatserna i Sverige och i Kalmar län minskar dramatiskt just nu. Vårdtiderna ska kortas och patienter som inte behöver exempelvis kirurgisk, medicinsk eller ortopedisk specialistvård skrivs ut så fort som möjligt. Patienterna ska sen tas omhand av kommunens sjukvård och omsorg när de är "medicinskt" färdigbehandlade. Om patienterna behöver mer vård ska primärvården sköta detta.


Sedan finns situationer och sjukdomstillstånd som inte kräver akutsjukhusets alla resurser, där den primära och akuta fasen kanske är slut men det medicinska behovet är så stort så att patienten fortsatt är landstingets ansvar att vårda. Både andelen och antalet äldre kommer att öka i länet de närmsta 20 åren och det kommer att behövas en sjukvård som kan leva upp till det faktiska behovet hos medborgarna. Frågan om antalet vårdplatser är politiskt laddad och blir lätt ett slagträ̈ i debatten. Frågeställningen borde istället för antal platser handla om patienternas behov och vilken vård som ges på vårdavdelningen. Ur patientens perspektiv är tillgänglighet och kvalitet det viktigaste. Störst risk för felbehandlingar uppstår vid överbeläggningar och när patienten är på "fel" avdelning. Samtidigt upplever vissa patienter att de inte kommer in till vården över huvud taget.

 
Närvårdsplatser är en ny vårdnivå för patienter som behöver vård i samband med hjärtsvikt, svåra infektioner, lunginflammation, sänkt allmäntillstånd eller eftervård och rehabilitering efter kirurgiska eller ortopediska ingrepp. Dessa patienter använder idag sjukhusets dyrare resurser eller blir ibland utskrivna för tidigt till sina hem, med ökad risk för återinläggning på sjukhuset. Ofta måste de gå via en akutmottagning med långa väntetider för att komma in på vårdavdelningen. Kort sagt handlar det om en grupp patienter som ofta inte får vård på rätt vårdnivå.


Inläggning på en närvårdsplats kan ske via slutenvården, akutmottagningar, vårdcentraler eller ambulansen. Det viktiga är att patienten utan omvägar snabbt kommer till rätt vårdnivå. En närvårdsavdelning bemannas av sjuksköterskor och undersköterskor dygnet runt, men endast dagtid av en läkare som är kopplad mot primärvården. Övriga specialistläkare och jourläkare finns på sjukhusen och är via e-hälsoteknik tillgängliga under nätter och helger. Naturligtvis kan en närvårdsavdelning organiseras i samverkan med kommunernas sjukvård och omsorg om intresset för detta finns från kommunerna.

Det finns stora vinster med närvårdsplatser. Patienterna kommer till rätt vårdnivå och får den vård som deras tillstånd motiverar och medarbetarna slipper vårda patienter som "är på fel" avdelning, eller känna att man tvingas skicka hem patienter för tidigt. Eftersom närvårdsplatser naturligtvis kostar betydligt mindre än traditionella slutenvårdsplatser på sjukhusen så är det även ur det ekonomiska perspektivet positivt och medborgarna kommer att få mer vård för pengarna.

Utifrån detta vill jag föreslå landstingsfullmäktige besluta
att landstinget utreder möjligheterna att snarast öppnar närsjukvårdsavdelningar

att landstinget undersöker intresset hos kommunerna för att samverka om närsjukvård "